Facket – en kort genomgång av fackförbundens roll i Sverige

Sverige har en väldigt speciell arbetsmarknad sett till hur det ser ut i många andra länder. Det som gör att Svensk arbetsmarknad skiljer sig så markant i en internationell jämförelse är vår höga grad av fackanslutna medlemmar, inte bara bland arbetare utan även bland tjänstemän. Ungefär 7/10 arbetande personer är idag fackanslutna (källa).

Trots att trenden har varit nedåtgående under en längre period (med en tillfällig uppgång under pandemin) är vi internationellt sett fortfarande bland de högsta i världen. I den här artikeln kommer vi att ge dig en översikt över hur facket påverkar dig som arbetstagare och anställd på arbetsmarknaden samt ge dig några svar som du kanske funderar över såsom om du själv bör bli medlem eller vilket fackförbund du borde välja.

Vad är facket och vad gör facket?

En fackförening är en medlemsorganisation som representerar dig som arbetstagare gentemot din arbetsgivare och tillvaratar dina intressen och företräder dig rättsligt. Andra viktiga roller är att säkerställa lönebildningen och upprätthålla kollektivavtalet om ett sådan finns på arbetsplatsen. Du behöver inte vara medlem i facket för att vara medlem i a-kassan.

Medbestämmandelagens betydelse

För att förstå fackförbundens ställning i Sverige behöver vi titta lite snabbt på den svenska arbetslagstiftningen. I medbestämmandelagen finns en paragraf som handlar om en arbetsgivares förhandlingsskyldighet gentemot en fackförening. Som medlem har då en arbetsgivare förhandlingsskyldighet i alla frågor som rör dig som individuellt anställd. Exempel på sådana frågor är uppsägningar, omförflyttningar, rehabilitering och andra beslut som kan ha en betydande inverkan på en anställd.

Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet

Om du inte är medlem så har arbetsgivaren ingen förhandlingsskyldighet – dvs de är inte juridiskt skyldiga att förhandla med dig som individ eftersom rättigheten endast tillfaller fackföreningar. Det innebär att det är genom medbestämmandelagen som fackets rättigheter och ställning på arbetsmarknaden cementeras.

Eftersom en arbetsgivare alltid en förhandlingsskyldighet gentemot facket, innebär det att en arbetstagare som är medlem har juridisk stöttning och en rättslig företrädare vilket också ger en starkare ställning om det skulle uppstå problem på din arbetsplats.

Arbetsgivare har ingen förhandlingsskyldighet gentemot enskilda arbetstagare som inte är anslutna vilket innebär att om du tex blivit felaktigt uppsagd och inte är medlem måste du själv stämma en arbetsgivare i tingsrätten och själv stå för alla juridiska kostnader.

Det är ofta väldigt dyrt att anlita jurister och driva egna fall. Om du förlorar tvisten måste du även betala arbetsgivarens juridiska kostnader. Om du är fackligt ansluten betalar din fackförening alla kostnader i samband med rättegången (om facket väljer att driva ditt fall).

Vad betyder förhandlingsskyldighet egentligen?

Viktigt att ha i åtanke är att termen förhandlingsskyldighet kan vara missvisande eftersom det inte per automatik innebär att företaget måste ”förhandla” med facket och ta hänsyn till deras synpunkter, utan kan ofta mer ta sig uttryck som informationsmöten där företaget redovisar sina ställningstaganden. Ofta beror det här på vilken relation som finns mellan företaget och dess fackliga motpart.

Vad är bra och dåligt med facket?

Svaret på den här frågan beror självklart på vem du frågar eftersom det som kan uppfattas som positivt av en del även samtidigt kan uppfattas som negativt av andra. Låt oss förklara lite mer vad vi menar med det.

Om du är kollektivanställd regleras din lön och andra förmåner genom kollektivavtalet. En kollektivavtalad lön uppfattas som positiv av många eftersom det innebär att du inte behöver tänka på löneförhandlingar. Det finns inga lönediskrimineringar på arbetsplatsen mellan individer och lönenivåerna är transparanta och kända av alla som arbetar på platsen. En sorts upplevd rättvisa helt enkelt.

Samtidigt innebär det att det är högst osannolikt att en arbetsgivare är beredd att låta dig förhandla individuellt om din lön. Oavsett hur duktig och produktiv du som individ är kommer det inte att ha en positiv inverkan på din löneutveckling, förutom eventuella lönerevisioner som arbetsplatsen kanske tillämpar. I scenarier där du som skicklig individ själv löneförhandlar, skulle du förmodligen ha en högre lön och bättre villkor.

Din allmänna syn på fackföreningen som sådan kan också spela en stor roll på din inställning.

Medlemsförmåner

Ofta kan du som medlem få ett antal olika försäkringar och andra medlemsförmåner. Här listar vi de vanligaste förmåner medlemmar brukar kunna ta del av.

  • Inkomstförsäkring – en del förbund har inkomstförsäkringar för sina anställda vilket innebär att vid en eventuell arbetslöshet så får du under en period högre ersättning från a-kassan.
  • Övriga försäkringar – ofta kan medlemskapet möjliggöra att du kan teckna andra försäkringar såsom hemförsäkring och olycksförsäkring. Vårt tips är att studera villkoren noggrannt innan du tecknar några försäkringar genom ditt medlemskap. Det är inte alltid bäst villkor.
  • Banklån – Ofta kan du som medlem ta del av bättre lånevillkor för olika sorters banklån.
  • utbildning – det finns ofta möjligheter till kurser och utbildningar

Vilket fack ska jag välja?

Alla yrken har olika förbund och för vissa yrken finns det flera olika alternativ att välja mellan. Klicka här om du vill använda vårt enkla verktyg för att hjälpa dig välja. Du behöver bara fylla i ditt yrke så får du upp alternativ.

Vad kostar det att vara medlem i facket

Medlemsavgiften är inkomstbaserad. Du betala en procentuell del av din inkomst. Olika förbund har olika avgifter. Kostnaden för a-kassa är inte inkluderat i din din medlemsavgift. Om du är student eller pensionär har du ofta rabatt och betalar mindre.